På promenaderna

Som ni redan vet finns det mycket att se när man gående tar sig fram längs Buenos Aires gator. Härom dagen gick vi förbi en bank, som med superfin design vill övertyga att det är den bästa banken för bostadslån. Det visar sig, roligt nog, att det är två svenskar som jobbat med idén för reklamen under sin praktiktid på reklambyrån Madre.

Andra saker man kan se på promenader är målning av den legendariska tangokungen Carlos Gardel och den Paris-inspirerade Avenida de Mayo. Även Casa Rosada är lätt att skåda. Det rosa huset är presidentens residens, byggnaden är ritad av de svenska-argentinska arkitekterna Henrik Åberg och Carl August Kihlberg. Det var också här som Eva Perón, mer känd som Evita, tog sina sista andetag.

Avenida de Mayo

Casa Rosada


Carlos Gardel

Texmex-time

Vero och Krille bjöd in Los suecos på texmexmat härom kvällen. Supergott och trevligt så klart. Lagom starkt var det också. Man kan säga att Los suecos lever lyxliv på ett billigt och bra sätt, och det är dom (vi) mycket nöjda över.

3 x museum

Söndagen blev en dag med promenad och museer. Och fikande. För mellan varje museum måste man ju ta en fika.



Vi började med Museo de la Ciudad (Stadsmuseum) som var väldigt litet. Det finaste var utställningen med svunna tiders förpackningar, flaskor och burkar från staden under 1850 till 1950, mas o menos. Där hittade vi även denna dam som utifrån vad vi förstod hade varit del av en BH-kampanj:

Efter detta gick vi till Museo de las Artes Hispanoamericano (Spanskamerikansk konst). Inte så kul, mest religiösa silverprydnader. Därefter fika utanför det sista museet i en asmysig trädgård. Sista museet var Museo de las Artes Decorativos, som hade varit familjen Alvears hem. Ett riktigt palats, med mäktiga vävnader i jätteformat på väggarna och massor av skulpturer och tavlor.

Vad kostar det då att gå på museum i Buenos Aires? De två första museerna tog 1 peso per skalle och det sista kostade 2 pesos. Totalt 8 pesos (ca 16 SEK) för tre museer.

Promenaden denna dag blev 16,7 km.

Visa större karta

Street art i Buenos Aires

Här kommer några väggmålningar vi sprungit på.

Plaza San Martin

Varje gång vi rör oss i stan så lär vi oss något nytt. Det räcker med att gå på en gata vi inte gått på tidigare: området har en historia i stadens utveckling och gatans namn har en historia då gatunamnen oftast är namn på historiska personer.


Plaza San Martin ligger i stadens hjärta och Señor José San Martin var en av de stora frihetskämparna när den södra delen av Sydamerika slog sig fri från Spanien.

Vid Plaza San Martin ligger bla Plaza Hotel Marriott och Kavanagh building, som länge var Sydamerikas högsta byggnad.

Bostadsaffärer i Buenos Aires

Här i Buenos Aires ska vi nu köpa lägenhet, något som vi sedan tidigare bara har erfarenhet av från Sverige. Vi har redan hamnat i, och kommer att fortsätta hamna i situationer som är ovana för oss.

- Det utannonserade priset är ofta 5-10% högre i annonsen än vad det till slut blir. Tvärtom mot hur det funkar i Sverige med andra ord. Säljaren annonserar ut för US$ 68.000, köparen erbjuder 60.000, säljaren begär 65.000 och så kommer man överens om 63.500 till slut. Säljaren kan välja att förhandla med flera samtidigt. Ingen öppen budgivning där priserna trissas uppåt alltså. Mer av en taktisk gissningslek där köparens fråga är: hur lågt kan jag lägga mitt öppningsbud utan att säljaren väljer att förhandla med någon annan istället?

- Bara för att man är överens med säljaren har man dock inte det slutgiltiga priset. Mäklaren ska ha 3-4% av köparen, och en escribano ska ha 2-3%. Escribanon har en notarius publicus-liknande roll och granskar fastighetens, säljarens och köparens eknomiska och juridiska status. För säljare och framförallt köpare ger det en stor trygghet. Utan escribano hade nog en hel del tjyv- och rackarspel kunnat förekomma.

- Betalning sker oftast i tre steg:
1. Seña betalas, en liten symbolisk avgift för att bekräfta köparens intresse.
2. Boleta de compraventa betalas ca 30 dagar senare och är ca 30% av det totala beloppet.
3. Vid escrituro, som avslutar köpet 30 dagar senare, har escribanon gjort sitt jobb och intygar att allt gått rätt till. De sista 70% av beloppet betalas till säljaren och lägenhet och nycklar överlåts.

Detta har vi lärt oss hittills, och vi lär få lära oss en jäkla massa mer.

Skarp fondue

Krille o Vero äter, Ariel håller i lampan.

Hannah, Ariel och Katrin.

Så blev det lördag, våra fem gäster Krille, Vero, Hannah, Katrin och Ariel kom precis som vi önskat och oj vad vi åt. Kändes skönt att vi faktiskt testat grytan, köttet, vinet och ja, ni vet, innan, så att vi trygga bara kunde njuta av hur roliga och sköna alla är. Förutom att vilt coh obehärskat spåna namn till den lilla killen som växer i Veros mage, snacka lägenhetsköp, trängas med alla saker på bordet, jämföra stjärntecken och bråka om bästa platsen i grytan, pratades det en hel del spanska. Naturligt kan tyckas, men vafanken, är man fem svenskar, sex svensktalande och endast en som bara pratar spanska är det lätt att det bara blir just svenska. Men även om Henke och jag inte pratade så mycket, fick vi i alla fall en helkväll, med språket som vi en dag kommer att babbla på, som om vi inte gjort annat (yeah right).

Ingredienser i den fantastiskt goda fonden (som fick sjuda i nästan fyra timmar):
-1 flaska Postales del fin del mundo 2007 (Malbec)
-3 dl vatten
-2 morötter
-1 stor gul lök
-1/2 chili
-4 vitlöksklyftor
-5 matskedar soja
-1 knippe koriander
-1 portion Knorrs Varma koppen med namn Grönsaksbuljong
Starkt om man bara smakar av med sked, men grönsaker och kött blir himmelskt gott att koka däri. Måste bara säga också, att här kostar närproducerad oxfilé ungefär 50 kr kilot. Ganska bra.

Till efterrätt doppade vi jordgubbar, ananas och äpple. Sablar va gott.

Här kladdas det med choklad.

Grytan fylld med choklad.

Testfondue

För att testa den nyinköpta fonduegrytan bjöd vi i fredags in Hannah på testfondue. Grytan funkade bra. Istället för en liten brännare som man fyller på med tenol eller liknande drevs denna gryta av napalm eller någon snarlik brännbar gelé.

Maten smakade också bra, skönt att veta inför lördagens hemmamiddag med fem gäster!

Söndagsmiddag på Las Cabras

Las Cabras är en av våra favoritrestauranger här i stan. De har kanske inte den allra mest spännande och nyskapande maten, men de har definitivt den mest prisvärda. Där äter man god och riklig argentinsk grillad mat för en, med svenska plånboksmått mätt, mycket liten slant. Det går inte att boka bord, så på kvällar och till söndagslunchen gäller det att komma i tid, annars blir man stående i den kö som brukar bestå av ca 50 pers som väntar på bord. I söndags tajmade vi det hela perfekt: en kvart efter att vi satt oss var det kö.

Los tres suecos, Krille, Vero och Veros varma och härliga mamma Ana Maria hamnade dessutom i ypperligt solläge.

Jobba jobba jobba

Det har varit en, tro det eller ej, ganska hektisk dag idag. Hannah och jag (Johanna) träffades klockan tio på ett kafé på Plaza Serrano. Samma kafé som vi suttit på flera gånger tidigare, framför allt för att de har eluttag så att vi kan sitta länge och data.

Dagens mission var att sammanställa planen för Gretas (mer om Gretas kommer snart på www.gretas-ba.com)den närmaste tiden. Mycket skulle skrivas, tänkas på och formuleras. Med undantag för snabbätning av en mycket god dragonkyckling till lunch, gjorde vi inget annat än att sitta med näsorna mot skärmarna och hejhoj så var klockan sjutton. Vi hade alltså, utan att tänka på det skrivit skrivit skrivit i sex timmar, på ett och samma kafé, måste ha varit fokuserade.

Imorn ska vi till ambassaden på möte.

Ciao!

Vindagbok

Herr Broman fick en vindagbok i present på 34-årsdagen, och den används flitigt. Kanske inte varje dag som namnet vindagbok antyder, men nästan.

Idag provade Los tre suecos en eklagrad Trapiche, Merlot hette druvan och 2004 var årgången. 32 pesos gav vi för pavan, mas o menos 70 spänn, och det smakade mycket bra.

Därefter gick vi till en av Sohos hotspots, Bar 6, och åt kalasgod mat. Biff i världsklass och skön stämning. Bra lördag!

5-årsdagen

Recoleta Centro Cultural blev målet för dagen, och vi valde rätt mål: den japanska lunchen var sviiiingod!



På Avenida Alvear, poshgatornas poshgata, såg vi denna boutique som hyllade Michael Jackson till 100%.

BA är en fantastisk stad att promenera i: lätt att lära sig hitta, hektiskt gatuliv, butiker överallt, vackra om än ibland slitna byggnader och en hel del kul målningar och affischer på väggar.

9 de julio - dia de independencia

Idag är det självständighetsdagen i Argentina. 1816 - för 193 år sedan slog de sig fria från Spanien.

Los tres suecos tog en promenad till San Telmo och fikade i solskenet på Plaza Dorrego.

På vägen dit såg vi ett coolt bilbliotek och en fin väggmålning.

Det går att köpa Duff vid Plaza Dorrego, fick tyvärr inte tillfälle att prova idag.

Härligt i solen.

Hemlagad pizza

Igår kväll bjöds det på hemlagade pizzor i alla tänkbara smaker hemma hos Krille och Vero. Alla smakkombinationer var fantastiska. Chorizo, skinka, tomat, köttfärs, lök och basilika kombinerades ihop och toppades med mozzarella. Efter maten fick vi fantastiska efterrätter av argentinskt slag: flan (brylépudding) och rollado con dulce de leche (rulltårta med dulce de leche).

Lunch i Puerto Madero

Idag har det varit strålande sol och Los tres suecos vandrade ner till Puerto Madero, de gamla hamnkvarteren som nu blivit posh. Det blev lunch i solskenet efter den enligt Google Maps 7,9 km långa promenaden.


Visa större karta

¡Hermansson!

Den överlägset mest märkliga spraykonst jag sett hittills i Buenos Aires:

Uno!

Henke och Krille kämpar på

Hannah har vinstvittring

Eftersom man via tv och tidningar hela tiden blir rekommenderad att inte hänga på platser där många andra människor är, på grund av svininfluensan, höll vi oss inne på hemmaplan i lördagskväll. På dagen köpte Hannah och Henke en form av argentinsk Yatzy och en lek av det gamla hederliga kortspelet Uno. Och oj oj oj vad kul det var! Uno är ett oerhört bortglömt spel i vuxenvärlden skulle jag säga. Vi skrattade så att vi grät, men framför allt försökte vi klå varandra hänsynslöst. Den slutliga vinnaren blev Hannah, så grattis till henne!

Och just det.. mitt i spelet kom vi på varför man under alla barnaår spelandes Uno, skulle skrika just -Uno! när man hade ett kort kvar. Spanska baby, man ska inte skrika Uno! som i namnet Uno, utan Uno, som i Ett! på spanska. Så enkelt var det, sådär tjugo år försent.

Promenader i Palermo

Här kommer sånt vi sett under promenader i Palermo de senaste dagarna.

Breda Av. Libertador och hus.
Mur i Soho.
Häst som ska repareras på verkstan.
Olika murgrönor och sånt.
Hund och katt.
Graffiti och reklam, vanliga inslag i Soho.
Olsen - danskt café i Hollywood. De har en björk på innergården.
Trädklippning. Jesse hade gjort det snabbare.
Café med härlig terrass.
Hööööga hus i Hollywood.

Fredag i Buenos Aires

Henke och Hannah är just nu på väg till närmsta butik för att köpa kvällsprylar. Ni vet. Såna som man behöver när det är fredagkväll. Öl, kaffe, vatten, chips, nötter, glass och medialunas.

Idag har vi promenerat, fikat, storhandlat, pratat om svininfluensan, torkat händerna med antibakteriell tvål, lagat och ätit underbar chorizo med pasta och njutit av det underbara vädret.

Jo, vi har även funderat lite över hur vi ska lägga upp vårt kommande första arrangörsgig, som förhoppningsvis blir i slutet av september. Inget klart ännu, så därför säger vi inte mer än så.

Hannah är här!

Idag klockan 11.30 damp hon ner, på Frago 53, en lugn och trevlig gata. Och vilken lägenhet sen. Där kommer hon att trivas, lilla Hannah. Vi har myst omkring en del, käkat, njutit av solen, handlat, och nu är hon förhoppningsvis hemma och sover lite. Ikväll ska vi träffas hemma hos oss, för att sedan dra till Las Cabras och käka. Själva är Henke och jag mycket nöjda över att teven äntligen är igång och att vi kan se på mängder av roliga nordamerikanska kanalers utbud.

Svininfluensan kanske gör att de stänger restauranger och biografer ett tag, men än så länge är det inte bestämt. Vi får se vad som händer om ett par dagar.