2009-10-30

Korvmebrö-galenskap

Toalettklottret i Buenos Aires är ofta som hemma; fula ord, favoritlag, hatlag, slagord osv. Häromkvällen dök en uppmaning till "Korvmebrö-galenskap" upp på en herrtoalett.
Jag kan inte komma på att jag sett något motsvarande i Sverige. Har någon sett korv-, kebab-, eller pizzaklotter på en toalett?

Iglesia Maradoniana- La mano de Dios

San Diego

Vi har blivit trogna P1-lyssnare sedan vi kom hit. Vissa program lyssnar vi på mer entusiastiskt än andra, och vissa förvånar oss med sina påhittiga och vågade teman, reportage och intervjuer. Imorse till exempel, i programmet Människor och tro var det ett reportage om Maradonakyrkan i Argentina. Vi har hört talas om den tidigare, men nästan glömt bort att den finns.

Ett oerhört intressant fenomen, som förvisso inte känns så märkvärdigt i detta fotbollsgalna- och framför allt- Diego Maradona-galna land, men ändå tillräckligt skruvat för att det ska få i alla fall mig (Johanna) att pallra mig dit en dag och se vad som egentligen försegår.

Bara bönen, inspirerad av Fader vår, får vilket deppigt humör som helst, att bli fnissigt.

"Diego vår, som är på planerna. Helgad varde din vänsterfot. Tillkomme din fotboll. Ske din bollkänsla, såsom i himmelen, så ock på jorden&hellip"


Här finns en artikel om kyrkan.

Här kan du lyssna på programmet som sändes idag.

2009-10-26

Parrilla!



Nu när mästerkocken Mange är på plats i Buneos Aires ett tag är det långpromenader som krävs. Maten är nämligen lite för god för att passa den stundande strandsäsongens kroppskrav. Men vi klagar inte. Tvärt om.

I lördags var det invigning av grillen och takterrassen hos svenskarna på Thames, och oj oj oj vilken köttfest det blev. Och ostfest. Otroligt lyxigt att kunna sitta under stjärnklar himmel med den godaste av mat.

Superclásico i bilder

Tyvärr inte så mycket att göra åt den bristande bildkvaliteten; så blir det när man använder en kompaktkamera från 2004 vars främsta styrka varken är bildkvaliteten eller möjligheten att filma i ynka 320x240 utan den helfestliga möjligheten att ta bilder under vatten.

Nåväl, här är det som går att använda:
En busslast med sjungande medlemmar i Rivers Barra Brava.

Tre internationella spelare i bild:
1. Roberto Abbondanzieri, målvakt i Boca. Vaktade buren för Argentina i VM 2006.
2. Juan Roman Riquelme, mittfältare i Boca. Tidigare storstjärna i La Liga och spelmotorn bakom Argentinas OS-guld i OS 2008.
3. Martin Palermo, anfallare i Boca. Anklagas för att inte kunna spela fotboll, men det hindrar honom inte från att göra många mål. Storhjälte här efter att i tredje övertidsminuten ha gjort 2-1 i VM-kvalmatchen mot Peru för ett par veckor sedan.

65.000 personer lämnar Estadio Monumental.

Och så lite video:

River Plates spelare kommer in på arenan, och det blir genast högljutt, kaotiskt och härligt.


Ni ser nog inte målet, men ni HÖR garanterat att det blir mål. Elegant frispark av Marcelo Gallardo.

2009-10-25

Superclásico

Superclásico är fotbollsderbyt mellan Boca Juniors och River Plate. Alla i Argentina vet när det är dags för säsongens Superclásico. Det går inte att undvika, för tevekanalernas sportpaneler pratar om Superclásico hela veckan innan, tidningarna utökar sportsidornas omfång, på bussar och caféer pratas det om att den kommande matchen nog är den viktigaste och största Superclásico hittills. Undersökningar visar att 40,6% av argentinarna håller på Boca, 32,2% på River och återstående 27,2% på nåt annat av fyrtiotalet elitlag i landet. Det är alltså giganterna i landets idrott, bara Maradonas landslag med Messi i spetsen är större.

Fotbollsmässigt levde Superclásico inte upp till förväntingarna. Det var en helt okej match, men i det avseendet hade vi hellre stannat hemma vid teven och sett Zlatans kanonskott.

Behållningen med en match av Superclásicos proportioner är såklart det som omgärdar fotbollen; fansen, stämningen, sångerna, krutröken, flaggorna, konfettin och skrikandet. På dessa punkter levererar El Superclásico och når upp i maximal poäng.

Det blev ett otypiskt lågmält slut på en allt annat än lågmäld eftermiddag. Slutresultatet blev 1-1, varken glädje eller sorg för någon alls, som vår vän Jakob uttryckte det.

Läs mer: Jakobs matchreferat på sportal.se

2009-10-21

Kolibrin

Typiskt. Kameran ligger nästan alltid på samma plats, på bordet, lätt tillgänglig vid behov. Men denna dag icke. Och just när vi sitter och dricker kaffe, jobbar, sida vid sida med våra laptops, ansiktena mot balkongen, kommer den lilla lilla, grönsvartskimrande fågeln snabbt viftande med de små vingarna och den långa näbben riktad mot lavendeln. På vår balkong!
Hur coolt som helst. Direkt efter det drog vi till blomsteraffären och köpte ytterligare två växter.
Här ska lockas kolibrier!

2009-10-18

El Día de la mama!


Idag är det mors dag i Argentina. Det har vi firat med att käka lunch på Krille och Veros terrass eftersom Vero om lite mer än en månad ska bli mamma. Men eftersom vi inte sett våra egna mödrar på några månader, skänker vi mamma och moran, svärmor x 2, Lotta och Marit en tanke också. Vi tar seden dit vi kommer, så att säga.
Skål!

2009-10-16

Olga på Ultra bar



Våra vänner Roger och Flor bildar bandet Olga. Igår var det gig, och mätta på Frazzé och mängder av snittar tog vi oss till Ultra bar mitt i Buenos Aires Micro Centro. Musiken kan utan varken överdrift eller problem liknas vid hur flertalet svenska (och brittiska) band lät i början och mitten av 1990-talet; Snällt, piggt, melodiöst och oförargligt (framför allt live, lite mer elektroniskt på producerat material).
En skön och nostalgisk kväll helt enkelt.

Hemma hos Tells

Igår inledde vi kvällen med samtal om tango, pirater, fotboll, Paulo Coelho och mycket mer i en urtrivsam lägenhet i San Telmo. Per Erik, värd för kvällens hemma-hos-bjudning hade förutom den goda smaken att bjuda på delikata snittar, även modet att servera Frizzé. Ett kolsyrat vin med olika smaker. Vitt och rött- inget konstigt med det. Men blått? Ja, jag har inte lyckats läsa på tillräckligt för att kunna säga vad just det vinet innehöll, men jag (Johanna) ska återkomma i frågan.
Gott var det, även om ingen av oss i ärlighetens namn, nog någonsin kommer att köpa just det Vicks blå-färgade vinet igen.

Ps. Jag skulle egentligen vilja ha en bild på Per Eriks son Hjalmar i detta inlägg också, eftersom han delar lägenhet med farsan, och således även stod som värd för denna mycket trevliga kväll, men inga bilder gjorde honom rättvisa, så jag avstår. Ds

Per Erik Tell


Tre sortes Frizzé


2009-10-14

Pollo al disco





I Salto umgicks vi dagarna i ända med varma, fina och sköna personer. Bland annat var vi hemma hos Vanesa och Pini i deras fullständigt sagolika hus och trädgård. Vi blev där bjudna på rätten Pollo al disco. Enligt Johanna "topp tre bästa maten någonsin". Henke tyckte också att rätten var fantastisk, men hade inte lika dramatiska sätt att uttrycka det på. Rätten är en mycket gammal rätt där "discon" egentligen, eller främst användes som plog. När man skulle käka lunch under arbetsdagen på åkrarna, använde man samma skiva som man haft bakom kon till matlagningsverktyg. Enkelt att tillaga sin gryta på över öppen eld, massor av mat fick plats och man slapp ta med sig onödiga tillagningsbyttor.

Pollo al disco är ett långkok av kyckling, morot, lök, kikärtor, sötpotatis, potatis, paprika, ärtor och tomat (eller vad man har hemma och gillar). I modern tid, som i måndags, användes även krossade tomater och fond. Enkelt och alldeles förträffligt utsökt.
Det måste vi ge argentinarna, laga genialisk och smakrik mat, det kan dom.

Argentina! Argentina!

Messi
Just nu är pågår en oerhört jämn och jobbigt spännande VM-kvalmatch i herrfotboll. Grannländerna Uruguay och Argentina möts i Montevideo, Uruguay och matchen är lika viktig för dom båda. Många gula kort, tufft spel och bollen nästan aldrig innanför straffområdet på någon av sidorna. Rätt tråkigt, men ändå gastkramande.

Och lilla Maradona, han ser ut som Kicki Danielssons latino-motsvarighet.

UPDATE: Argentina vann! Med ca 5 minuter kvar att spela petade den relativt okände Mario Bolatti in bollen. Bolatti var den spelare som imponerade mest när jag var och såg Huracán för några veckor sedan.

Göteborgare ...

På mors/svärmors/Pers blogg dök det idag upp ett inlägg som handlar om syrran/svägerskan Anna som bor i Göteborg. Naturligtvis citeras en ordvits. Det är lockande att avslöja ordvitsen här, men vi respekterar originalskribenterna, och erbjuder en hyperlänk:

Ordvitseri!

2009-10-12

Salto

Luciano med mamma Daniela

Vi har spenderat lördag, söndag och måndag i staden Salto, 18 mil ifrån Buenos Aires. En supersöt stad med 30 000 invånare, låga hus, stora grönområden, en flod, och många många underbara människor. Huvudanledningen till trippen var Luchi. En liten, oemotståndlig kille som bjöd in till dop och ett kalas utan dess like.

Varje ny sak får oss att häpna över hur traditioner kan vara olika men ändå så lika. Dop till exempel. Här i Argentina, är dopcermoni- och fest mer lika svenska bröllop med fest. Kyrka, trerättersmiddag på lokal, musik, dans, champagne, presenter, glada och spralliga människor samt puffiga gardiner och välstrukna servetter.

Mer om det får det bli imorn, nu är det läggdags, herre gud, så här sociala har vi inte varit sedan vi kom hit!

2009-10-08

Basquet

I skrivande stund är det 18 dygn och knappt 19 timmar kvar tills det stora nöjet drar igång.

Vännerna i regerande SBL-mästarna BK Losers har precis dragit igång med träningarna. I Sverige är det höst, och höst = basket för mig. Här är det vår, men jag ska försöka vända på året så att våren blir min säsong för basket. Eller basquet som det stavas här.

Den nyinförskaffade bollen ovan känns bra, och från A (hemma) till B (planen) är det tydligen inte mer än 900 m. Nu ska det spelas!

Visa större karta

2009-10-07

Det händer grejer

Våren är här, Venke är här, camelian blommar (!), vi ska till Salto i helgen för att gå på dop, och sist men absolut inte minst testar Hannah ett jobb som är så spännande att hälften kunde vara nog. Detta firade vi så klart med bubbel, jordgubbar och praliner igår.

2009-10-05

Venke är här!


Söndag morgon, solen strålade, fåglarna kvittrade och på flygplatsen mötte vi Venke. Det är konstigt hur det kan vara, hur snabbt man vänjer sig. En dag har gått och jag känner det redan som att hon har varit här i tre månader, som vi. På det braiga sättet så klart.

2009-10-03

Lördagmorgon

Igår bakade Henke ett mycket gott surdegsbröd, som förvisso inte lagats helt i enlighet med boken, men fortfarande blivit matat och fått ligga till sig riktigt surt i flera dagar. Hur som helst så blev det väldigt gott, och det firade vi med inmunidgande på balkongen i morse.
Bildbevis här nedan.
Sedan hamnade jag och Henke i en diskussion om huruvida man säger ordet inmundiga med tyngden på I:et eller U:et. Henke tycker I:et, vilket jag ser logiken i. Medan jag per automatik, utan att ha tänkt på det, lägger betoningen som om stavningen var inmúndiga. Nåväl, jag böjer mig och kan inte heller skylla på dialekten, eftersom jag inte kan erinra mig just det ordet som ofta förekommande på Ramdalaslätten under 80-90-talet.

ps. Albondigas är spanska för köttbullar, och betonas med tyngd på O:et. Kanske är det på köttbullar jag tänker när jag säger inmundigas. ds.