Så, söndagen den åttonde augusti kom till alla argentinska barns stora glädje. Äntligen den årliga dagen bara för dom. Mest för affärerna kanske, men det struntar ju barnen i. Vi firade så klart också det bästa argentinska barnet vi vet; Kalvin. Vi åt fantastisk mat som Krille och vero hade lagat. Bland annat den österikiska specialiteten Fritaten suppe. Enormt gott! Till efterrätt bjöd vi på lemonpie och Henkes specialmuffins. Tiden gick fort fort och när många timmar passerat hade vi lekt, sjungit, bytt recept, njutit av den sagolika solen och i största allmänhet roat oss högtidligt på våning tretton, den bästa terassen vi vet.
Över Pampas kom vi ridande trötta efter många långa dygn utan sömn och föda. På hästrygg dessutom. Väl framme i den stora staden Buenos Aires bestämde vi oss för att stanna. Tids nog kommer våren tänkte vi, och högg in på köttet.
Ingen dag är den andra lik, i Argentina.
Men alltså Jo! Nu får du sluta terra mig med dina långa lockar! Det är ju så snyggt att jag dör! Ångrar mig varje dag att jag klippte mig.
ReplyDeleteVenke, det växer snabbt! Jag lovar! ge inte upp min kära. GE INTE UPP!!
ReplyDelete