Julafton i värmen

Hela julaftonskvällen var vi på terrassen hemma hos Krille och Vero. Det var riktigt varmt, bara ibland kom en svag, svag bris. Det var också riktigt kul.











Köttbullar, gravad lax och hovmästarsås.

Krilles supergoda fläskkarré.

Kalvin!





Och avslutningsvis en liten dansfilm. Musiken i bakgrunden är låten "La Mano de Dios" (guds hand), en hyllning till Maradona.

Typiskt julväder

Jul på andra sidan

Såhär års, när rapporterna från Sverige inte talar om annat än snö, pulkaåkning, glögg, pepparkakor, julgranar och tomteutstyrslar, är det lättare än annars att längta hem.

Jul i Buenos Aires är inte samma sak som en svensk jul liksom. Temperaturen håller sig runt 30, och vi är konstant klibbiga istället för att lite huttrande kunna komma hem och värma oss inomhus med glögg eller kaffe.

Men vi har gjort vårt bästa för en dräglig adventstid, vi har gjort egen glögg (som vi dock hellre dricker kall med isbitar i) och bakat både pepparkakor och lussekatter. Pepparkakorna blev väldigt osvenska, de är bleka som bondkakor och smakar nästan som översöta bondkakor. Lussekatterna blev goda, men måste ätas upp inom ett dygn för att vara goda. De blir torra så förbannat fort.

Och till jul ska vi tillsammans med Krille och Vero se till att få en så svensk jul som bara är möjligt, med gravad lax, köttbullar, prinskorv och Tentación del Jansson. Rapport kommer.

Tip-top-lördag

Lördagen var en lördag av högsta klass. Skönt väder, sköna promenader, intressanta saker framför ögonen, och framförallt riktigt god mat i käften.

Vi började med en promenad till Malba, där vi såg en Marta Minujín-utställning. Marta Minujín har en lång och spännande karriär bakom sig inom många olika konstformer, men det är kanske främst för "happenings" hon är känd. Under det sena 70-talet och 80-talet gjorde hon en serie masshappenings, där hon byggde upp varianter av kända byggnader/personer/konstverk i udda material som sedan allmänheten ombads att riva/dekonstruera. Eller vad sägs om "The James Joyce Tower in Bread", "The Parthenon of Books", en brinnande bomullsversion av tangokungen Carlos Gardel eller en liggande sötebrödsversion av den mäktiga obelisken på Avenida 9 de Julio?

The Parthenon of Books

Därefter en svinfin lunch vid museet med ett tryggt men trist val (Croque Monsieur med en Quilmes) och ett svingott val (Carpaccio med ett glas Malbec).

Sen lite shopping i Belgrano och längs med Santa Fe. På hemvägen inhandlades några lime och det blev såklart Caipirinhas och backgammon på balkongen.

Middagen blev toppen! Vi hade tänkt att proväta på ett ställe inför eventuellt nyårsfirande på den krogen, men när vi kom dit såg det inte så schysst ut som vi mindes det. Vi bytte raskt spår och klev in på Bodega del Fin del Mundos relativt nyöppnade restaurang. Maten, servicen, vinet och kaffet var top-notch, pípí-cúcú helt enkelt.

Suverän förrätt: prosciutto med buffelmozzarella, basilika och konfiterade körsbärstomater. Själva ostklumpen stor som en rejäl knytnäve.

Lax med parmaskinka, ärtor och kammusslor.

Patagonisk lammgryta med potatis, morrötter och citrus.

Nöjd!

Mate

Johanna dricker mate.

Vad är då mate?

Från svenska Wikipedia-artikeln: "Mate är en koffeinhaltig dryck, framställd av växten yerba mate (Ilex paraguariensis), som är mycket populär i Paraguay, Uruguay, Argentina, östra Bolivia, Södra Brasilien och vissa delar av Chile. [...] Det absolut vanligaste sättet att dricka mate är som varmt te gjord på bladen. [...] Vanligen fylls kalebassen med mateblad och sedan med en mindre mängd vatten. Efter att det dragit någon minut dricks den heta drycken upp. Nytt hett vatten kan sedan fyllas på. [...] Indianerna använde mate som en stimulerande dryck. Den stimulerande effekten kommer från xantin-derivat. Mate innehåller tre olika xantin-derivat: koffein, teobromin och teofyllin."

Svettig söndag i solen

Igår tog vi pappa och Eli till Recoleta. Marknad, kyrkogården, fika, lunch, och sen Corrientes för föreställning av STOMP. Vi var alla jäkligt trumsugna efter föreställning, och gick och slog på var och varannan lyktstolpe på vägen till restaurangen. Vi käkade till Boca mot Arsenal. Boca vann och vi hejade lite lagom för att inte irritera någon (man vet ju aldrig vem som är fan till vad.). Bra söndag.

Kaj och Eli

Efter lite väntan på Ezeiza, som var fullsmockad (stadens andra flygplats byggs om, så all flygtrafik trängs på Ezeiza för tillfället), och lite otur med transporten in till stan så hade vi till slut med oss Kaj och Elisabeth hem till vårt barrio, eller hood som det heter på "svenska". Vi möte Krille som fixade en elegant incheckning och sedan käkade vi sen och rejäl lunch, med bife de lomo de la parrilla och milanesa napolitana. Efter det en promenad genom Palermos gator, och sen hem för en ta-igen-förlorad-sömn-samt-balansera-jetlag-tupplur.

Efter vilan var det dags för empanadas och picada-tallrik på Bakano.

Kvällen var varm och härlig, och vi avrundade med stans mest generösa specialkaffe och glassefterrätter på Fitz Bar.

Fredagsmiddag på Las Cabras

Las Cabras, stället med den bra maten, de röda stolarna, de rimliga priserna och pingvinkarafferna, har vi inte besökt så ofta det senaste halvåret. I fredags var det hur som helst dags igen för en brakmiddag i trevligt sällskap. Vi var sex vuxna; Krille, Vero, Johanna & Anna och så Henke och Robert som kom lite senare i en taxi från Parque Patricios där Club Atletico Huracán just förlorat med 1-2 på hemmaplan. Och så Kalvin förstås!

Magnus och Lena i Buenos Aires

Det är inte bara Anna och Robert som besöker Buenos Aires denna vecka. Våra kompisar Magnus och Lena gifte sig i juni, och vi missade bröllopet med bara några dagar, något som vi grämer oss över när vi i efterhand fått höra från de närvarande hur underbart och vackert det var.

Nu är de ute på bröllopsresa och passerar då Bs As innan de åker vidare till Magnus släkt i norra Argentina och sen vidare till Foz de Iguazu och Rio de Janeiro. Grymt kul att få träffa dem här!

Först hängde vi en stund hemma hos oss.

Sen gick vi till en av de bästa restaurangerna i vårt hood: Pipí Cucù. Superromantiskt, med möbler, lampor och glas i en massa olika stilar. Och god mat såklart.

Anna & Robert är här!

Igår hälsade vi syran/svägerskan och svågern mycket varmt välkomna till Buenos Aires med frukost, blommor och 26 grader solsken.

Måndagsmiddag med Vero och Paulina

I måndags gjorde Pau en underbar indisk kycklinggryta till oss, efterrättsglassen inmundigade vi på den lilla och alldeles sagolika pation. Innan middagen var vi med Vero på den svenska filmen Det enda rationella, som ingen av oss hade hört talas om. En helt ok film framför allt på grund av skådisarna. Inte förmildrades bilden heller om Sverige som ett sexualliberalt land utan gränser. Vero vägrar nu tro på att det faktiskt inte är så att alla ligger med alla i Sverige. Gud va hon kommer att bli besviken när hon kommer och hälsar på nästa år. Jaja.

Lördagsiakttagelser

Buenos Aires plazor, alltså torg och parker, har nu fått nya skyltar. Stadens förvaltare vill alltså ha kontakt med medborgarna för att se till att alla är nöjda med stadens parker. Publikfrieri eller seriöst försök? Vi får se.



På Facebook-sidan för Plaza Cataluña, som vi knallade förbi igår, verkar det i alla fall fungera hyfsat. Någon rapporterar att ungdomar kraschat en av lyktornas glas, och någon officiell person beklagar och skriver att det kommer att åtgärdas inom kort. Och på bilden nedan verkar det som att en av lyktorna fortfarande är trasig.



Nu riskerar det här inlägget att bli något i stil med dagens lokaltidningsbesvikelse, så vi går raskt vidare till en bild vid påfarten till motorvägen:

Onsdagens vedermödor

Visst är vi riktigt urusla på att blogga? Det är för att vi jobbar så mycket. Men jag kan i alla fall avslöja att den årliga censon gick bra, Henke var nere i foajén tillsammans med de andra boende i vårt hus och svarade på frågor om vår läskunnighet, om vi hade dator, el, kyl etc. Ikväll ska vi på Sweeny Todd-musikal. Mer om hur den var kommer imorn. Nu ska det bli ordning på bloggen, sanna mina ord.

Ps. just det, fd president Kirchner dog imorse, han som var gift med sittande president Kirchner. Känslorna hos argentinarna är mycket kluvna. Politiker ligger inte högt upp på förtroendelistan, enkelt sagt. ds.

söndagsromantik

Hummerfesten